Späder ut huvudvärken med mjölk och honungsmelon. Myser i Brevikströjan, halvsover i soffan och funderar över livet. Full fräs hela lördagskvällen liksom.
Uschalinge för huvudvärk!

En rejäl kopp te, hembakat bröd som fastnar i brödrosten och till de, OST! Lite lyx i studentlivet och jag sjunker ner i soffan och slår på teven. Det skymmer utanför och spegelbilder dyker upp i fönsterna. En dålig komedi på kanal 6 och minst lika dåligt med sällskap. Alla i korridoren har åkt iväg, jag har lika stor lust att göra det själv…

Fortsätter kvällen med att klia myggbett
Imorgon är en annan dag.

där, bortom tid.

Dagar som räknas
i väntan

som regndroppar
fallande mot
en väldig ocean.

Jag öppnar fönster, låter solen skina in och känner hur denna klara kalla dag sakteligen flyttar in i mitt rum. 10 grader yttrar sig yr.no om och det kittlar till lite i magen när jag åter får fotoinspirationen tillbaka och lägger batterierna på laddning.

Packar återigen och det går sämre än senast. Vi åker ikväll mot Abisko och imorgon drar cirkusen igång igen. Vi satsar på biologisk mångfald i fjäll, och på atlantkustmiljö till en början senare fortsätter det säkerligen i ekologi och mångfaldstemat.

I min samling kan jag nu endast konstatera att det är sommarens guldgula färg jag saknar (om man inte får räkna med mitt guldgul-sandfärgade tält?). För himlen, gräset och de solmogna smultronfärgen kan jag kläda mig i. Ja, herregud vilket slöseri med tid, har jag någonsin varit såhär brydd? Märkligt.

Ruskväder

Volvo lastvagnar

Så heter nuvarande bok som jag med entusiasm vänder sida efter sida i och jo’rå minsann så tittade solen fram och sannerligen var hängmattan en given plats. Med en kopp kaffe och nybakta kanelbullar myste jag rejält på balkongen, ensam hemma. Sålunda dök en massa moln upp framåt kvällningen och ja kila in och fixa lite. I väntan på att de ska bli klara på övervåningen och att ja ska få tillbaka mitt rum tänkte jag att det i alla fall är värt att försöka få de någorlunda trivsamt.
Å eftersom de sällan kommer någon på besök utanför Kiruna stadsgränser så visar jag en liten bild.

Ja, såhär ser det ut nuförtiden:

en massa minnen på väggarna.

Semester från sommarlovet

Kind of trevligt tänkte jag, att ta ledigt från sommarlovet, ta lite semester så att säga.
Men kan man verkligen göra så?
Hur som tar jag det piano och gör mest sådant som faller mig in. Låter kreativiteten flöda, skapar och när jag inte gör de så hänger jag en del i min hängmatta och tycker att livet ändå är ganska vackert.

Det finns tillfällen då kaffet packas ner, skorna snöras och jag traskar utanför stadens betong.  Jag trivs rysligt bra liggande på rygg, helst i kråkbärsriset eller på någon gräsbeklädd sluttning. Tittar på molnen, svara på ett och annat sms eller låta tankarna vandra iväg mellan raderna i en redigt god bok.

Ja det är skönt med ledighet vare sig man kallar det sommarlov eller semester.

Packa ned bok, gasolkök, kaffe och promenerade iväg.
Hamnade i gröngräset på Luossavaaras sluttning.

Till råga på allt fick jag en dunderfin solnedgång.

Traska hem och lät toner av musik skölja över mig.

Vilken söndagskväll liksom.

En midnattssolsdröm.

Sitter på nattåget, ensam i kupén och ser hur landskapen rusar förbi utanför. Det är varmt och svettigt trots att fönstret är öppet till max. Musiken strömmar ut genom mina krassliga hörlurar och magen kurrar. Finns egentligen inte mycket att göra utan att mest vara.

Att åka tåg, ja de ger en skön sinnesstämning och jag blir allt som oftast vemodig och eftertänksam.

Tog mig ut på en promenad igår strax efter 23, direkt ut i björkskogarna bland myller av stigar och vägar upp mot Luossatoppen. Det är som vackrast där på baksidan, precis innan man rundar hörnet och tar den sista etappen mot toppen. Där det oftast är lä och där man går med solen i ögonen. Det är vackert. 

Ett hejdundrande värmeåskväder drar över stan, regn och hagel faller från skyarna. Ensam hemma och det är ganska trivsamt att sitta uppkrupen i fönstret och blicka ut över vidderna, se blixt efter blixt hoppa mellan molnen eller dundra rakt ner i marken.

Byar, pittoreska gränder, kulturmöten, lokalproducerad mat, grönskande landskap, berg och äventyr. Jomenvisst går jag omkring och drömmer lite. Funderar.

Gråvita skyar och en söndag i soffan. Ändå helt okej.

Det blev en fin kväll igår och The Ark var awesome, precis som De tre och Kent som avslutade festivalen riktigt mäktigt. Musik är helt klart bäst live och jag är nöjd.

Sålunda börjar det bli dags att börja packa, fixa och om någon dag sitter jag på tåget.
På väg.